Ånge Energi bildas, vid den här tiden med namnet Ånge Elektriska AB.
Tanken på en fjärrvärmeutbyggnad inom Ånge väcktes i slutet av 1970-talet. Stiftelsen Ånge Hyresbostäder (nuvarande ÅFA) genomförde en utredning om fjärrvärmeutbyggnad för Ånge centrum och fick kommunens uppdrag att gå vidare med kundkontakter varefter kontrakt upprättades med de egna fastigheterna, HSB, Riksbyggen, Konsum och Ånge kommun. Argument för en fjärrvärmeetablering var att lösa problem kring tjockoljeeldade panncentraler i centrum och därmed förbättra miljön i tätorten.
Vi såg en tydlig möjlighet att förbättra miljön i tätorten.
Kurt Hagström, tidigare fjärrvärmechef
Kommunen beslutade senare att fjärrvärmerörelsen skulle idkas av Ånge Elektriska AB (bildat 1901) varför utredning och tecknade kontrakt överlämnades.
Ånge Elektriska ombildades till Ånge Energi AB.
De första abonnenterna kopplades in till fjärrvärmenätet. Panncentral baserad på elpannedrift etablerades efter Fridhemsvägen i Ånge. Pannorna kördes nattetid mot ackumulatortankar som tömdes under dagtid.
Ånge Energi engagerade sig i ett mindre fjärrvärmenät i Fränsta, i samband med utbyggnad av landstingets vårdcentral. I befintlig panncentral i Badhuset installerades en elpanna för baslast med utnyttjande av oljepannor för topplast.
1983 sammankopplades Minerva- och Bobergsskolan i Ånge, varefter en sammankoppling av näten i Ånge skedde 1984. Varefter fler abonnenter anslöt övergick driften till dagdrift av elpannor med s.k. avkopplingsbara elavtal. För topplast nyttjades oljepannor i Minervaskolan.
Vid f.d. avloppsreningsverket i Ånge uppförs en ny panncentral med Vattenfall som huvudman för värmeproduktionen. Driften baseras på eldning av skogsbränsle, olja och el. Ånge Energi anlägger kulvertnät till den nya panncentralen.
Ånge Energi engagerade sig på Ljungaverks Industriomårde, efter att Ånge Fastighets- och Industri AB uppfört industribyggnader för limträproduktion. Ånge Energi levererar värme från mobil oljeeldad panncentral till de båda limträproducenterna. Anläggningen blir avskriven under 2004.
Vattenfall uppför en ny panncentral vid Badhuset i Fränsta efter beställning av Ånge Fastighets- och Industri AB. Driften baseras på förädlat skogsbränsle samt solcellsanläggningar på skol- och badhustaken.
Under samma år anlägger Fränsta Kraftsamling bredbandsnät inom Fränsta tätort i samband med utbyggnad av kulvertnät. Ånge Energi är delfinansiär i bredbandsanläggningen i Fränsta med förutsättning att senare överta anläggningen. Ett övertagande av bredbandsnätet kom till stånd under år 2001.
Ånge Energi AB anlägger bredbandsnät i Ånge tätort
Ånge Energi förvärvar värmeverken i både Ånge och Fränsta från Vattenfall Värme och får därmed kontroll över hela kedjan från produktion till leverans till kund.
Ny pelletspanna 2MW med tillhörande silo och skorsten installeras samt att nytt kontor och garage byggs på Ånge Värmeverk.
En spillvärmeledning färdigställdes mellan Akzos Kloratfabrik i Alby och värmeverket i Ånge, ledningslängd ca 12 km och kapacitet ca 5,5MW.
Bredbandsdelen har övertagits av Servanet och Ånge Energi driver två anläggningar,
värmeverken i Ånge och i Fränsta.
Genom vår satsning på spillvärme, levererar vi idag värme till våra kunder med så låg miljöpåverkan som möjligt.
Joakim Persson, VD Ånge Energi, 2014-2021
Det ursprungliga syftet med att bygga upp fjärrvärmeverken, att lösa problem kring tjockoljeeldade panncentraler i centrum och därmed förbättra miljön i tätorten Ånge, har tydligt uppfyllts. Ånge Energi bidrar idag till minskade utsläpp av koldioxid, svavel, kväveoxid och partiklar i både Ånge och Fränsta.
Fjärrrvärme är en väl beprövad teknik under ständig utveckling. Idag talar man om fjärde generationens fjärrvärme, som innebär att man har lägre temperaturer i systemet.
Smarta hus och smarta system forskas det också mycket på, liksom på hur fjärrvärmenätet, och även våra byggnader, ska kunna fungera som energilager och samspela med elnätet.
